I söndags hade jag en gammal vän på besök. Emil hade tillsammans med vännerna Tommy, Anders och Hasse (inte jag!) ordnat en 50-års present till sin fisketokiga vän Niklas. Gåvan bestod i en resa till Åland, boende på stuga samt en halvdags guidning med mig.
Grabbarna som är i den yngre medelåldern och därmed morgonpigga så mötte upp redan kl. 8 för att möta upp förhoppningsvis morgonpigga gäddor. Snabbt ner i flytoverallerna och så drar vi ut mot första spotsen. Då vi bara har en halvdag på oss så siktar jag direkt in oss på ett “bulletproof” ställe. Lite snopet konstaterar jag att de gröna inte var på hugget just där utan att jag behöver byta till plan B innan de gröna börjar visa sitt intresse.
Niklas har med sig egen utrustning och man ser direkt att han har full koll på läget, både vad gäller betesval och teknik. Vartenda grässtrå eller blåstångsbit som råkar komma emot hans krok eller bete får sig ett rejält mothugg som tack 😀 Niklas drar igång skörden med sin roströda wolfcreek jerk med guldglitter. Ingen bamse men en bit över 70cm. Gäddorna står extremt grunt och det hugger för Anders och Niklas nästan samtidigt upp på 30cm vatten.
Tommy krokar på sin livs första gädda och tycker att det där var väl inte så svårt, den var dock inte längre än 35cm stämmer gänget in då det kommer visa sig viktigt att just han fick den minsta… Vi gör en kortare flytt och har mera kontakter, Emil tappar ett par då mothuggen inte riktigt är lika kraftfulla som Niklas. Vi får någon strögädda till och har bland annat hela tre gäddor efter Niklas drag ända in till båten, de verkar ha stört varandra för ingen av dem kommer sig för att faktiskt tugga på betet.
Vi byter ställe igen och guiden själv krokar på en gädda när fisket gått i stå för gästerna. Anders kastar snett bakom båten där alla redan fiskat och drar på en lite bättre gädda på 82cm på sin Westin swim i skrikiga färger. En stund senare utbrister Niklas glatt att här är ju perfekt Mälargräs och kastet efter sitter ytterligare en gädda på. Jag för på tal att de under veckans program av “Fråga Lund” redogjorde för att. man faktiskt får mer kraft om man ropar till när man tar i, det dröjde inte länge innan kasten ackompanjerades av glada rop och stön som en kulstötningsfinal i friidrotts VM. Det verkade fungerade för Emil fick hugg och Hasse får hugg han med och lyckas landa sin första “riktiga” gädda!
Vi kör en sista förflyttning in i en vik där det är lite djupare. Jag håller på att rigga om allas spön med jiggar istället för jerkbaits när Emil sätter ett mothugg värdigt Håkan Loobs briljanta dragskott under 80-talet, bra schvung i grejerna! Äntligen har alla i båten fått fisk!
Tommy som inte vill vara sämre han drag iväg jiggen ända mot strandkanten och har knappt börjat veva innan draget sitter fast. Han mumlar något om att han har bottennapp men jag ser ju att linan rör sig sidlänges så han får snabbt fart på grejerna och drillar in dagens största gädda på 86cm! Gänget tycker då att det är extra bra att han också har den minsta gäddan så han inte blir för stor på sig!
Det blir den sista fisken för dagen och vi drar iväg tillbaka till båthuset där Muurikan väntar på att bli varm och fyllas av… just det Pytt i Panna som varit helgens tema!
Härligt väder, skönt sällskap och lite mumsigt krubb o kaffe med tilltugg myser vi med runt bordet!
Tusen tack för en skön dag!
//Hasse
P.S Värt att notera tycker jag är att den enda bilden på jubilaren Niklas är vid lunchbordet då han var alldeles för upptagen med att fiska o leta efter gammelgäddan för att låta sig eller någon av sina fångster fotograferas 😀
